Kisel
Kisel
Kisel - används ofta som kiseldioxid
Kisel (silicium) är ett livsviktigt spårämne. Det är naturligtvis i en bunden form. Termen kiseldioxid är kisel bunden till syre och vatten. Ofta hittar man även begreppet kiseldioxid – detta är en samlingsbeteckning för olika ämnen med hög kiseldioxidhalt. Mineralet finns i många typer av berg som sand, kvarts och bergkristaller. De glittrande partiklarna i havssanden är de små kristallerna av kisel. Växter absorberar kisel från jorden, stjälkarna på upprättstående växter som gräs och spannmål har sin struktur och elasticitet tack vare kisel. Åkerfräken innehåller särskilt stor mängd kisel.
Kisel - ett viktigt spårämne i människokroppen
Silikon är unik i sin funktion eftersom det ger styrka och elasticitet på samma gång. Kisel är en naturlig komponent i vår kropp, som innehåller cirka 20 mg kisel per kg kroppsmassa. Vid 100 mg per kg är kisel 5 gånger så rikligt i benvävnad som i andra delar av människokroppen. Som spårämne spelar det en speciell roll i bland annat benbildning. Det verkar påverka enzymer som främjar bildningen av benmatrisen (1). Dessutom är kisel en så kallad kalciumbärare och accelerator för inkorporeringen av kalcium in i benvävnad (2). En högre kiseltillförsel är förknippad med ökad bentäthet (3). Förutom benvävnad finns kisel i alla bindvävsstrukturer, blodkärl, hud och hår. Kroppen kan inte producera kisel själv, det måste intas med mat (4, 5). Upptaget av kisel minskar med ökad ålder (6).
Kisel - högkoncentrerad som kiseldioxid och tillgänglig för kroppen
Kisel från mineralkällor (som sand) är mycket koncentrerat, men det är svårt för kroppen att ta upp det. Tillgången på kisel från växtkällor (t.ex. spannmål, grönsaker och frukt, te gjort på åkerfräken, humle och korn) är ofta betydligt bättre, men koncentrationen är lägre här. I vatten finns kisel i allmänhet som monokiselsyra, som lätt kan absorberas. I högre koncentrationer kombineras dock molekylerna, vilket gör absorptionen svårare.
*Data avser män och kvinnor före klimakteriet, eller postmenopausala kvinnor på HRT (hormonersättningsterapi).
1Carlisle EM Silicon as an essential trace element in animal nutrition. Ciba found Symp 1986; 121: 123-39
2Seaborn CD und Nielsen FH. Dietary silicon and arginine affect mineral element composition of rat femur and vertebra. Biol Trace Elem Res 2002, 89(3): 239-50
3Seipel J. Silizium - Baustein des Lebens. NHKJ. 2018; 20(6): 20-23
4 Jugdaohsingh R et al. Dietary silicon intake is positively associated with bone mineral density in men and premenopausal women of the Framingham Offspring cohort. J Bone Miner Res 2004; 19(2):297-307
5MacDonald HM et al. Dietary silicon interacts with oestrogen to influence bone health: evidence from the Aberdeen Prospective Osteoporosis Screening Study. Bone 2011; 50(3): 681-7
6 Jugdaohsingh R et al. Dietary silicon intake and absorption. Am J Clin Nutr 2002; 75(5): 887-93