Det är sant, förkylningar och ofarliga infektioner förekommer ofta hos dagis- och grundskolebarn. Det drabbar dem mycket oftare än vuxna. Fram till förskolan går de igenom tio till tolv infektioner per år – och upp till åtta i skolåldern.

Detta är stressigt och ofta utmattande för hela familjen. Dessa sjukdomar är dock oerhört viktiga för utvecklingen av ett starkt immunförsvar – och därmed för de smås kommande hälsa.

När bebisar föds har de redan ett försvarssystem, men det är inte speciellt kraftfullt. Redan den fjärde månaden av graviditeten, före födseln, delar mamman antikroppar genom moderkakan, som skyddar barnet i livmodern och stödjer dess omogna immunförsvar efter födseln. Vid amning överförs andra antikroppar via bröstmjölken, som initialt ger barnet åtminstone ett passivt skydd mot sjukdomar.

Eftersom barnets ospecifika immunsystem inte "vet" någonting om smittoämnen som virus, bakterier eller svampar, fast det redan försöker avvärja angrepp, kan det ännu inte bekämpa dem på ett målinriktat sätt. Det lär sig istället att slå tillbaka effektivt först när det kommer i kontakt med smittoämnen.

Med varje förkylning och varje mag-tarminfektion bygger barnets immunförsvar upp nya egna antikroppar mot de olika inkräktarna – det immunologiska minnet växer. Denna träning förbättrar hela tiden kroppens försvar. Ju äldre våra barn blir, desto mer sällan ligger de utslagna på grund av infektioner. Runt tioårsåldern har de kommit igenom det värsta.

Däremot kan det definitivt finnas skillnader hos barn i samma ålder: miljöpåverkan, familjeanlag eller tidigare sjukdomar påverkar sjukdomsfrekvensen. Barn anses dock vara särskilt känsliga för infektioner om de blir sängliggande mer än 12 gånger per år, om infektionerna pågår under lång tid eller om komplikationer uppstår.

Barn behöver kontakt med olika smittoämnen. Vi gör dem en björntjänst genom att ständigt hålla desinfektionsmedlet redo och försöka få dem att växa upp i en så steril miljö som möjligt. Tvärtom: Studier har visat att överdriven hygien till och med har en negativ effekt på hälsan på lång sikt och ökar risken för allergier.

Vi bör inte och kan inte skydda våra barn från alla bakterier. Lyckligtvis kan vi åtminstone göra något för att säkerställa att deras immunförsvar är väl rustat och snabbt kan oskadliggöra otäcka smittoämnen:

• Kom ut i friska luften: var ute i dagljuset och luften utomhus i minst 30 minuter varje dag – oavsett väder! Rörelse gör dig på gott humör och hjälper barnen att bli av med spänningar. Frisk luft fuktar slemhinnorna i luftvägarna och stödjer därmed försvaret mot smittoämnen. Och med hjälp av dagsljus producerar kroppen vitamin D, som är nödvändigt för ett vältränat immunförsvar.
• Frukt och grönt är hälsosamt! Ge barnen rikligt med färsk frukt och grönsaker. Ju mer urval och ju mer variation i maten, desto mer sannolikt är det att vi ser till att alla viktiga näringsämnen och livsviktiga ämnen och alla immunrelevanta vitaminer och spårämnen hamnar på tallriken.
• Sov ordentligt! Tillräcklig sömn är absolut nödvändigt för att barn ska kunna bekämpa infektioner snabbt och deras immunförsvar förblir i form. Ettåringar behöver cirka 14 timmars sömn om dagen, nioåringar behöver fortfarande upp till 11 timmar. Det finns tabeller som ger tillförlitlig information om hur mycket sömn barn behöver vid vilken ålder.
• Sluta stressa: Barn som utsetts för höga prestationskrav, har mycket stress eller ofta är ledsna blir oftare sjuka. Psykisk stress har en negativ effekt på immunförsvaret. Vi bör därför definitivt titta på hur vi kan hjälpa vårt barn – eventuellt tillsammans med barnläkaren.
• Tvätta händerna: OK, överdriven hygien är kontraproduktivt – men en hälsosam nivå av renlighet är nödvändig. Detta inkluderar att tvätta händerna noggrant innan man äter och alltid efter att barnet varit ute.
• Inga fler cigaretter: Passiv rökning försvagar barnets immunförsvar. Cigaretter är därför tabu i närvaro av barn – det är bäst att avstå från rökning i ditt eget hem i allmänhet.

Vaccinationer ger också ett viktigt bidrag till ett vältränat immunförsvar. Från det första levnadsåret får bebisar vaccinationer som skyddar dem från allvarliga infektionssjukdomar. Avdödade eller försvagade smittoämnen förs in i kroppen med vaccinet. De kan inte utlösa själva sjukdomen – ändå bildar barnets immunförsvar antikroppar och minnesceller som reagerar direkt när barnet kommer i kontakt med den verkliga smittan. Vaccinerade barn är då immuna.

Förutom en hälsosam kost, tillräckligt med sömn, mycket frisk luft och regelbunden motion kan olika vitaminer och mineraler stödja utvecklingen av barnets immunförsvar och dess prestationsförmåga: särskilt vitamin C, vitamin D och zink.

Sekundära växtämnen spelar också en viktig roll inom naturmedicin – ämnen som vissa växter producerar för att tåla ogynnsamma miljöförhållanden. Vissa av dessa ämnen kan även användas av barnets immunförsvar. Dessa finns bland annat i encelliga alger och vissa svampar – till exempel Spirulina-alger och Hiratake vital svamp. Ingen av dem finns på listan över barns typiska favoritmat. Kosttillskott kan fylla den luckan.